Amen hallå. okej det var inte så kul att gå och lägga sig när man måste sova ensam. Jag erkänner stolt att jag är otroligt beroende av närhet och i kväll är inget undantag. Är jag ifrån honom för länge är det nästan som att jag känner hans lukt som en påminnelse att han inte är där (det där lät skumt men ni fattar).
Alla människor luktar lixom olika. Jag brukar tänka på det filosofisk som jag är, inte för att jag går runt och luktar på folk men det märks verkligen om man åker hem till någon som man inte har varit hos eller någon man inte träffat på ett tag.
Det tycker jag är ganska konstigt faktiskt men jag kan inte rå för att jag blir alldeles knäsvag av honom.
Damn han har mig som runt sitt finger. Jag är typ som den där lilla valpen som aldrig springer från sin husse och som alltid vill gosa. Otroligt vad liknelser jag skriver med nu då, är säkert min mirakel medicin som talar eller helt enkelt det faktum att jag är otroligt kär och otroligt trött!
Ajöken!
No comments:
Post a Comment